Det är väl dags att fortsätta med lite goda klipp ur Jan Tullbergs bok ”Låsningen”. Förra inlägget handlade mycket om ekonomi och vi ska fortsätta på det temat med några effekter som kommit lite i skymundan i debatten och som man inte brukar kvantifiera ekonomiskt.
Jan Tullbergs beräkningar stöder sig bl a på den utredning som Finansdepartementet gjorde i oktober 2009 och som är littrerad 2009:3. Utredningen kom fram till att nettokostnaden för invandringen vid den tidpunkten låg på ca 1,5 till 2,0 procent av BNP. Räknar man fram kostnaderna till februari 2014, som är den tidpunkt som gäller för Jan Tullbergs beräkningar, så ligger motsvarande kostnader i dagsläget på 125 miljarder per år. Då ska man särskilt notera att den kostnaden gäller innan Migrationsverket höjde sina prognoser.
Nu hävdar Jan Tullberg att kostnaden är ungefär det dubbla, dvs ca 250 miljarder per år. Skillnaden beror enligt Jan Tullberg på något som han kallar för ”undanträngningseffekter” och jag tänkte använda det här inlägget till att dcfiniera dessa lite tydligare. Undanträngningeffekter förekommer inom ett antal områden:
- Arbetsmarknaden, där nyanlända får subventionerade arbeten på bekostnad av svenska arbetssökande. Ibland hävdas det att nyanlända besitter en unik kompetens eller bara tar arbeten som svenskar inte vill ha men då ska man komma ihåg att det finns ingen utredning, analys eller forskning som stöder det påståendet.
- Bostäder där en stor ström av nyanlända har resulterat i en bostadsbrist i praktiskt taget hela landet. Detta medför naturligtvis att priserna på bostäder stiger, särskilt i storstäderna, vilket gör det ännu svårare för särskilt ungdomar att flytta hemifrån.
- Ökade restider då trafiksystemen har svårt att hålla samma takt som inflyttningen. Enligt Stockholms Handelskammare har restiden för den genomsnittlige Stockholmaren från slutet av 1990-talet till idag ökat från 26 till 35 minuter. Det gör ca 40 timmar per år.
- Skolfrågor. En skola med hög andel invandrare kan få dubbelt så mycket per elev. Med det socioekonomiska tillägget kan det bli så mycket som 50.000 kr per elev och år. Hur mycket sk blandade klasser kostar i form av förlorad lärotid och störningar finns det inga beräkningar på.
- Utspädning av tillgångar: Man får också en utspädning av tillgångar. Landet tillgångar delades av 7 miljoner igår, 9,5 miljoner idag. Man kan också se den svenska förmögenheten som ett kapital som ger löpande avkastning till dem som lever här i landet. Varje stat behöver vissa kostnader för att upprätthålla grundläggande funktioner. De brukar sammanfattas med termen ”nattväktarstat”. Det finns naturligtvis olika uppfattningar om vad en sådan kostar, men skattas den till 7-10 procent av BNP så blir ”välfärdsandelen” av de offentliga utgifterna drygt 35% av BNP. Det är en årlig utdelning av ca 1300 miljarder. Om det blir många fler mottagare och de nya mottagarna dessutom mottar högre utbetalningar så påverkar det avkastningen negativt för de ursprungliga ägarna.
Om vi som grädden på moset lägger Migrationsverkets senaste prognoser så kan vi konstatera att ungefär en tredjedel av Statsbudgeten går till investeringar i svensk invandringsindustri. Nu undrar bara Lusharpan och 13 % av befolkningen var vinsterna på denna gigantiska investering är.
Och för övrigt anser jag att svensk invandringspolitik i grunden behöver förändras och antalet arbetskrafts- och anhöriginvandrare kraftigt reduceras.
