INVANDRING. Det allt fler personer med sjukvårdsutbildning som kommer till Sverige från länder utanför EU som ansöker om att få en svensk läkar- eller sjuksköterskelegitimation. Socialstyrelsen får så många ansökningar att väntetiderna för en första prövning ökat kraftigt.
– Prövningstiden har ju ökat markant, det senaste året, säger Pernilla Ek enhetschef på Socialstyrelsen.
Var kommer de här personerna från? – Vi för ingen statistik över var man har sin utbildning från, men vi märker i vår handläggning att det är från de oroliga delarna i världen, till exempelvis Syrien.
Socialstyrelsen får in nästan tio ansökningar om dagen från hälso- och sjukvårdspersonal från länder utanför EU som vill få en första bedömning av sin utländska examen, vad som kommer att behöva kompletteras , för att i slutändan få en svensk legitimation. Under 2014 fick man in närmare 2 000 ansökningar, vilket var 500 fler än året före. De flesta är läkare, sjuksköterskor, tandläkare, apotekare och receptarier.
Den första prövningen som för några år sedan tog två-tre månader tar nu istället omkring nio-tio månader. Därefter är det många steg kvar, som språkprov och medicinskt kunskapsprov som ska klaras av. För många kan det ta mellan fyra och sju år innan man tagit sig igenom alla moment.
Trots att det under en längre tid nu kommit många flyktingar till Sverige har det stora söktrycket kommit som en överraskning för Socialstyrelsen, säger Pernilla Ek.
– Vi hade inte förutsatt att det var så många inom hälso- och sjukvårdsområdet, som skulle komma och att det skulle vara en så markant ökning just av antalet sökande därifrån.
Även UHR, Universitets och högskolerådet, som bedömer en rad utbildningar, rapporterar att man nu har längre handläggningstider än tidigare år.
Pernilla Ek på Socialstyrelsen hoppas nu på mer resurser till myndigheten, men hon säger också att det inte heller går att snabba på processen hur mycket som helst. – Vi vill att vi ska fatta beslut så fort som möjligt, det är viktigt för den enskilde. Men det är ju en patientsäkerhetsfråga.
– Vi måste ju fatta rätt beslut. För om vi inte har försäkrat oss om att den här personen faktiskt har en hälso- och sjukvårdsutbildning blir det en patientsäkerhetsrisk i andra änden. Det är en jätteviktigt uppgift, och vi känner oss jagade kanske från två håll både ur patientsäkerhetsperspektivet och för den enskilde sökande, som självallet vill ha ett besked så fort som möjligt, säger Pernilla Ek
-Pettersson ser att det kan ta upp till sju år att ta sig igenom alla prov för dem som redan är utbildade. Sverige är ett dårhus av inkompetenta byråkrater och politiker.
Myndigheterna är också överraskade över det stora söktrycket, 2000 under 2014 av drygt 80000 asylsökande, märkligt när politikerna sagt att nästan alla som kommer är välutbildade.
De som är utbildade borde få börja jobba i vården nästan direkt genom att hjälpa till utan att ta något personligt ansvar. De lär sig svenska och det svenska systemet på plats och när de kan det kan de få den svenska legitimation de behöver.
