Från Eva-Maries Facebook
Politik är allting, politik är visioner om hur man vill forma samhället i den riktning som man tillsammans med likasinnade finner vara bäst. Sedan har vi det med hyckleri, hyckleri står att finna på alla fronter men som kanske inte uppdagas av gemene man förrän man pekar på det.
Vi hade en mycket smutsig valrörelse där den mediala tredje (första) statsmakten i samlad trupp skulle krossa ETT parti. Man arbetade tillsammans frenetiskt för att välja ut partivänner att smäda, mosa och krossa……….vi i partiet kämpade på för att göra skillnad och visa på vilka humana realister vi är.
Att manifestera tillsammans när något vi inte gillar har inträffat, när man gör något tillsammans ger det styrka att gå vidare i kampen för ett bättre vänligare land och stad………..men för oss tre sverigedemokrater som infann oss till en manifestation mot politiskt våld höll det på att gå riktigt illa, det är illa.
Vi var tre, tre persona non grata som inte böjde oss för de andras hat och hot, vi var inte bland vänliga människor fast vi var i vår egen födelsestad.
Här govänner får ni ta del av en artikel som jag skrev i samband med det inträffade, det hände för ett år sedan då jag ännu hade mitt arbete kvar som politisk sekreterare men har något förändrats till det bättre? Hyckleriet visar dag efter dag sitt trista anlete. Kan vi någonsin stå enade, kan vi någonsin stå enade i kampen för ett Sverige utan hot, hat och terror?
Eva-Marie Olsson
Malmö
——————————————-
”Vissa får man lov att misshandla
Ett barn har blivit hotad och misshandlad för att hon tagit politisk ställning. Det är oacceptabelt. En ung människa som vill visa sitt stöd för den utsatta måste prata med polis om sin och sina kamraters säkerhet. I Sverige år 2014 måste vissa politiskt aktiva ungdomar få en flyktväg utstakad av polis.
I vårt land kan vi manifestera oss fördärvade och inte blir det bättre för det, det har endast blivit sämre och sämre. Medan vi tänder facklor och lyssnar på tal låtsas arrangörerna att dom gör skillnad. De gör allt för att vi ska förstå att just deras hot och hat är av godo, det kan vi aldrig acceptera.
Torsdagskvällens manifestation var en öppen manifestation på ett av Malmös torg, alla som ville kunde stanna till och ta del av de tre talarnas tal. Alla fick vara med, nej inte riktigt alla. Alla fick vara med, förutom de tre personer som är med i Sverigedemokraterna. De tre var där för att visa sin avsky för politiskt våld.
Vi tre från Sverigedemokraterna, jag en gammal tant och två ungdomar från Sverigedemokraternas ungdomsförbund, SDU.
Pressmeddelanden hade sänts ut om vår medverkan och om vårt stöd åt den drabbade SSU:aren. På socialdemokratiska nätforum diskuterades det och det flaggades om något obskyrt som kallas ssu molotov.
Här följer från facebook.
”Gabriel Pérez Santiago:
Jag hoppas ni är medvetna om att Sverigedemokraternas ungdomsförbund hade tänkt komma imorgon och att arrangörerna här agerat emot det. Alla som tönkt delta imorgon bör vara medvetna om detta och bör reagera och agera i fall de dyker upp!
Kenn Coupat :
SSU molotov kommer säkert också då.
Hans Walleymountain :
Är det inte okej att SDU har motdemonstration? Ni vänsterkorkar har ju alltid motdemonstration (olagliga sådana) när SD demonstrerar!
Gabriel Pérez Santiago:
Det kallas för demonstrationsfrihet på svenska.”
Till att början med gick det bra och vi såg framemot att lyssna på talen, vi blev kramade av en kille som delade ut kramar och humöret var på topp men under ytan malde oron. Vi var tillsagda av polis att hålla oss nära dom för det fanns en stark hotbild mot oss. En stark politisk hotbild mot oss på en manifestation mot politiskt våld.
Vad jag inte visste var att den ena SDU:aren var ett känt ansikte för våldsvänstern, dom kände igen honom. Det visade sig att denna ickevåldsmanifestation var bevistad av tillresta element från våldsvänstern. Dessa till antalet c:a sju personer omringade mycket närgånget de två unga som var i mitt sällskap.
Jag frågade vad dom som skrek och hotade oss, vad de sysslade med och vi fick gång på gång på gång höra att vi inte var välkomna, vi skulle gå ifrån torget. Dessa typer med påkar i händerna med en liten röd flagga på toppen ställde sig i rad och skrek till oss tre. Vi var inte önskvärda.
En kort kille med glasögon vrålade till mig att det var sådana som jag som var anledningen till att världen såg ut som den gör och att människor torterades. När han vrålade åt mig spottade han fradga och var på ett för mig ohälsosamt nära avstånd. När han orerat färdigt sa jag till honom att han var en liten fjant och dåligt uppfostrad.
Poliserna kom fram och ställde sig mellan våldsvänstern ( afa/rf) och lät meddela att det var hotfullt och att vi tre skulle dra oss tillbaka. Vi tre fridfulla mesar skulle backa medan de hotfulla fick vara kvar, skandal.
I detta skede fann vi att lite lagom backa medan vi pratade med polisen och ifrågasatte deras arbetsmetod, fösa undan oss som ville lyssna på tal medan man undlät att arrestera de som hotade oss. Hur arbetar polisen? De gjorde endast det som ledningen givit order om.
Där stod vi tre tillsammans med en fotograf som jag känner och diskuterade tingens oordning när man( läs polismakten) låter våldet och hoten härska till och med på manifestation mot politiskt våld. Sverige har problem.
Den unga flickan från SDU berättade för polisen att hon kände flickan som blivit misshandlad och hotad och att hon var vän med henne. Inget bet på dialogpolisen, att prata med en dialogpolis är som en monolog. Dialogpolis har inget att säga.
Några meter framför oss fick jag syn på två kända ansikten, en man och en kvinna från en politisk nämnd, jag gick fram och hälsade. Jag informerade om vad som just hade utspelat sig och pekade ut killarna, de brydde sig inte om det utan ansåg att jag som Sverigedemokrat skulle inse att det blir så.
Jag undrade om hon den unga socialdemokratiska kvinnan insåg att dessa killar inte var socialdemokrater och att dom var där för att ställa till bråk och att hon som manifestationsfunktionär borde hålla koll på dom. Nej hon varken insåg det eller ville/vågade agera utan vi tre sverigedemokrater fick rådet att vi skulle göra som polisen sa och ställa oss längre bak.
Tre tal hölls och inget av dessa tre tal kunde vi höra ett ord ifrån, vi fick inte vara där, vi fick inte lyssna. Det fanns en hel del folk där som inte lyssnade utan snackade och umgicks medan man viftade med sina röda fanor. Det var ett spektakel.
Lite av talen och dess andemening har man under kvällen kunnat ta del av via media ”……SSU:s manifestation riktade bland annat udden mot Sverigedemokraterna……S-riksdagsmannen Morgon Johansson tog upp tråden och konstaterade att Socialdemokraterna liksom de flesta andra partier inte accepterar politiskt våld. De flesta andra. Det finns ett undantag, i riksdagen, påpekade han.
– I ena stund sprider Sverigedemokraterna hat mot invandrare, för att i nästa stund ställa sig helt oförstående till varifrån våldet kommer. Därför blir det inte trodda så länge de inte tar ansvar. Det är dubbelmoral och falskspel, sa han och påminde om de järnrörsbeväpnade SD-riksdagsmännen.”
När jag pratade med dessa två socialdemokrater från en politisk nämnd fann jag mig stå bredvid ytterligare en som jag kände, ordförande i en av våra fem stadsområden. Han ansåg även han att jag borde förstå att det blir så hotfullt när man är med i det parti som jag är med i, ett av honom påstått rasistiskt parti. Med detta konstaterande av ledande socialdemokratiska politiker fann jag till min bestörtning hos dessa gamla socialdemokratiskt och även fackligt skolade herrar en acceptans för politiskt våld…….om det drabbar sverigedemokrater.
Vidare skriver Skånskan: Ironiskt nog tillhörde Sverigedemokratisk ungdom till dem som hakat på torsdagen manifestation. På sin hemsida markerar de tydligt mot överfallet vid Södertull. Men torsdagens manifestation gick inte precis deras väg. Och det uppstod också en våldsam incident, där, enligt uppgift, de var inblandade. (min not, det understrukna borttaget i nätupplagan men finns i papperstidningen)
Nu förstår envar vart denna tidning vill komma men jag kan lova, en gammal tant och två unga personer som kraftfullt markerar mot överfallet på socialdemokraten är inte personer som överfaller. Tidningen utelämnar avsiktligt de tillresta killarna, killarna från våldsvänstern som inte var där för att stödja ett våldsoffer och inte heller var där för att lyssna på tal. De var helt ointresserade om vad som sades från podiet.
I dagens Sverige finns det en agenda från det ”goda hatet” att skrämma, misshandla och hota de som gillar olika. Från talarstolen missionerades om att inte skrämmas till tystnad och det skriver vi tre under på. Vi skräms inte till tystnad men samtidigt malde en oro om vi skulle komma helskinnade hem. Våldsvänstern hade stenkoll på oss och deras fotografer registrerade/dokumenterade oss.
De två unga från SDU fick inte åka polisbil en bit på vägen som utlovats utan blev med hjälp av civilpolis eskorterade endast en gata ner och jag begärde poliseskort till min cykel för att inte riskera att bli utsatt för politiskt våld under en manifestation mot politiskt våld. Det är bara att inse fakta, Socialdemokraterna i Malmö sanktionerar och accepterar politiskt våld. Manifestationen var hyckleri i gigantiska mått mätt.
Valrörelsen har börjat och de röda har bekänt färg, enligt deras riktiga devis är nästan alla lika värda.
Eva-Marie Olsson
Politisk sekreterare”
