INVANDRING. Färska siffror sammanställda av Affes Statistikblogg i samarbete med författarna Gunnar Sandelin och Karl-Olov Arnstberg avslöjar en mycket hög och dessutom kraftigt ökande överrepresentation bland utrikes födda som mottagare av ekonomiskt bistånd, dvs försörjningsstöd (socialbidrag) och etableringsersättning (nyanlända).
Utrikes födda utgjorde 2014 16,5 procent av befolkningen i Sverige men tog emot hela 66,4 procent av allt försörjningsstöd och etableringsersättning som betalas ut av kommun respektive stat. I kronor räknat betalade svenska skattebetalare nästan 9 miljarder kronor bara under 2014 för att försörja utrikes födda. Under den senaste tioårsperioden är motsvarande kostnad nästan 66 miljarder kronor.
Ökningen under den senaste tioårsperioden har också varit dramatisk. Från 2005 till 2014 har bidragskostnaderna för utrikes födda ökat med 82 procent, nästan en fördubbling alltså. Kostnader för bostadstillägg, barnbidrag och äldreförsörjningsstöd (pension) för utrikesfödda är inte medräknade.
Det bör också nämnas att den invandringsrelaterade bidragskostnaden i realiteten är högre än vad som framgår av dessa siffror eftersom en stor andel av de som finns i gruppen inrikes födda utgörs av andra generationens invandrare.
Vidare bör påtalas att överrepresentationen för den omdebatterade asylrelaterade invandringen (asylsökare och deras efterkommande anhöriga) är betydligt högre än vad dessa siffror visar. I den totala siffran för utrikes födda återfinns även invandrargrupper från nordiska grannländer, Västeuropa, USA, Storbritannien osv med en mycket låg andel bidragsberoende, vilket sänker den totala överrepresentationssiffran för utrikes födda.
Vissa kommuner med hög asylinvandring, exempelvis Botkyrka i södra Storstockholm där en majoritet av invånarna är invandrare, har under flera år obstruerat mot instruktionerna att lämna in differentierad bidragsstatistik till Socialstyrelsen, sannolikt i avsikt att dölja obekväma uppgifter om hur hög och ökande bidragsberoendet bland utrikes födda är i kommunen. Officiellt skyller kommunen på att det inte går att mata in de siffror Socialstyrelsen vill ha i datasystemet. För sådana kommuner har siffror från 2011 använts i sammanställningen, siffror som sannolikt är i underkant.
Källor: Socialstyrelsens statistikdatabas, Försäkringskassans etableringsersättning och SCB:s statistik över demografivariabler.
