INVANDRING. Nedanstående artikel var publicerad i Länstidningen Östersund, den 12 december i pappersupplagan och den 16:e på nätet. Det intressanta är på slutet när Arbetsförmedlingen bekräftar att bara sex procent av de nyanlända som haft instegsjobb får ett vanligt jobb när subventionen till arbetsgivaren upphör.
***
Även om invandrare från utomeuropeiska länder på papperet har adekvat utbildning så är de ändå inte anställningsbara.
– Det finns jobb men för att kunna anställas måste man ha kompetens, man bör behärska språket och i många fall underlättar det om man till exempel har körkort, säger Maria Salomonsson.
Åtgärder för att underlätta för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden har varit flera de senaste åren. Instegsjobb, nystartsjobb, vilket är subventionerade arbeten, och nu senast ett snabbspår för bland annat legitimationsyrken.
De flesta nyanlända som kommer i arbete får ett instegsjobb, vilket betyder att arbetsgivaren får 80 procent av lönen i bidrag och alltså själv står för endast 20 procent av lönen.
Anställningsformen är tidsbegränsad och efter två år upphör subventionen. Av de som haft ett instegsjobb går bara sex procent vidare till ett vanligt arbete efter att subventionen upphört.
Samtidigt skapar det stora antalet nyanlända bristyrken på flera håll i länet. Efterfrågan på biståndshandläggare, socialsekreterare, specialpedagoger och SFI-lärare har ökat och är nu bristyrken i länet.
– Det är konsekvenser av det stora antalet nyanlända, säger Maria Salomonsson.
***
-Pettersson säger att Maria Salomonsson bara delvis har rätt. Konsekvenserna beror ytterst på de politiker som 87:an röstat fram…
Vi kan också påpeka att de utomeuropeiska invandrarna är en väldigt stor del av de inskrivna på arbetsförmedlingen och arbetsförmedlingen kostar 80 miljarder om året med de kostnaderna redovisas inte på invandringskontot.
