INVANDRING. Nedanstående är en debattartikel från 2014-03-17 publicerad i Dagens Nyheter. Den är minst lika aktuell idag.
”Även rasism mot etniska svenskar måste bekämpas”
Ensidig bild. Debatten om strukturell rasism och vithetsnormer är djupt problematisk. Den saknar bredd, eftersom den bortser från hur etniskt svenska arbetarklassungdomar drabbas. Sverige behöver införa nolltolerans mot rasism i alla svenska skolor, skriver Robert Hannah och Simona Mohamsson (FP).
Vad är det värsta ni kan bli kallade? ”Svensk!” ropar gruppen på tio svenska grabbar med utländsk bakgrund samstämmigt. De fåtal etniskt svenska ungdomarna i hörnet av rummet tar inte ens notis. Detta är deras vardag i förorten: svennehora, svennebög, bonde, svennerasist, och jävla svenne. Ord som de dagligen får utstå. Det är nästan alltid samma situation när vi besöker svenska förortsskolor. Eleverna visar öppet sitt förakt mot vad de kallar svenskt.
I många skolmiljöer i utanförskapsområden har begreppet ”svensk” kommit att förknippas med något negativt som många ungdomar varken kan eller vill relatera till. På grund av att den svenska samhällsmodellen fortfarande är baserad på gårdagens industrisamhälle klarar den inte av att effektivt möta dagens samhällsutmaningar. Konsekvensen har blivit att det utvecklats parallella samhällen, så kallade utanförskapsområden.
Nelson Mandela brukade säga att ingen föds till att hata en annan person på grund av dennes hudfärg, bakgrund eller religion. Människor måste lära sig att hata. Utanförskap föder rasism. Två grundläggande orsaker till att ett agg mot svenskhet har utvecklats i förorter är dels den havererade bostadspolitiken, dels den diskriminerande arbetslagstiftningen.
Dessa hinder stänger många förortsungdomar ute från den svenska gemenskapen, arbete och bostad. Känslan av utanförskap och hopplöshet tar de ut över de få etniskt svenska ungdomarna i klassrummet. Följden blir att dessa etniskt svenska ungdomar i sin tur känner sig utsatta och att även de upplever att samhället har glömt bort och svikit dem.
Sverigedemokraterna lockar i dag tyvärr många nya väljare bland dessa ungdomar och deras föräldrar. Väljare som tyst knyter näven i byxfickan och röstar på SD, i stället för att göra sina röster hörda i klassrummen och i förorten. Utanförskap och segregation har lett till att det i många förorter skapats utbredda negativa attityder och myter om svenskhet.
Många svenska förortsungdomar känner ingen samhörighet alls med svenskhet, utan likställer det med att vara kallhjärtad och mesig. Något som man vill markera avstånd ifrån. Vidare finns en attityd om att kvinnlig svenskhet är liktydigt med att vara lättfotad och sakna moral. Om en svensk tjej med utländsk bakgrund står upp för sina rättigheter och lever lika fritt som killar har hon i mångas ögon ”försvenskats”, vilket ses som förkastligt.
Den svenska bostadspolitiken och arbetsmarknadspolitiken bär ett tungt ansvar för att unga i förorten börjat utveckla en negativ bild av det etniskt svenska, att de inte känner sig som en del av det svenska ”vi”-samhället utan som ”de andra”. När medelklassverige sätter upp kösystem för lägenheter med 25 års väntetid och ”sist-in först-ut” -regler på arbetsmarknaden är det framför allt unga i förorten som sållas bort. Hindren att komma in i det svenska samhället tornar upp sig som en mur. De tappar framtidshoppet. Så växer utanförskapet och i förlängningen rasism fram.
Nelson Mandela sa också att om man kan lära sig att hata, kan man också lära sig att älska andra, eftersom kärlek kommer mer naturligt till det mänskliga hjärtat. För att bryta utanförskapet och skapa ett svenskt samhälle med social rörlighet och utan rasism behövs en politik som gör att människor från utanförskapsområden ges möjlighet att göra klassresor och bostadskarriär. Det är nödvändigt att Sverige ställer om från en politik för gårdagens industrisamhälle till en politik för dagens nybyggarsamhälle. Där flit och hårt arbete ska löna sig och där alla bedöms utifrån sina kunskaper och sin medmänsklighet, och inte utifrån fullständigt irrelevanta saker som namn och hudfärg.
Den senaste tidens debatt om strukturell rasism, vithetsnormer och rasifiering som vänsterrörelsen driver är djupt problematisk. Den saknar bredd eftersom den helt bortser från hur etniskt svenska arbetarklassungdomar drabbas av rasism i bland annat förortsskolor. Man väljer att bortse från den rasism som dessa ungdomar drabbas av enbart eftersom de är vita och etniskt svenska. Detta fastän dessa ungdomar inte kommer från någon maktelit, utan oftast tvärtom från mindre bemedlade familjer.
Debatten saknar även djup då debattörerna inte ger några som helst svar på hur man genom politiken kan bekämpa intolerans. Vänsterns fixering vid hudfärg och ras snarare befäster uppdelningen i ”vi” och ”de” och skapar ännu mer splittring. Utöver omställningen till ett nybyggarsamhälle behövs även en attitydförändring i svenska skolor, vilket inkluderar en nolltolerans mot rasism, mobbing och kränkningar av mänskliga rättigheter. I alla svenska skolor.
Både i förorter som Hammarkullen och i medelklassområden som Örgryte. Både i staden och på landet. All rasism är rasism oavsett om den drabbar majoritetsbefolkningen eller minoritetsbefolkningen. Även rasismen som drabbar etniska svenskar måste bekämpas.
Robert Hannah, EU- och riksdagskandidat, Folkpartiet Göteborg
Simona Mohamsson, riksdagskandidat Folkpartiet Göteborg
