Delar av en debattartikel av Peter A Månsby i GP.se
”När BNP växer så ökar vårt gemensamma välstånd, vår gemensamma ”kaka”, men när befolkningen samtidigt växer innebär det att också allt fler individer ska vara med och dela på det gemensamma välståndet. Det är med andra ord svårt att dra likhetstecken mellan BNP-tillväxt och ökat välstånd för invånarna, då tillväxten drivs på av befolkningsökning. Nigeria har under flera år haft en betydligt högre BNP-tillväxt än Sverige, men detta säger lite om levnadsstandarden för invånarna i respektive land.
I det läge Sverige befinner sig i utgör BNP per capita ett mer relevant mått, då det tar hänsyn till befolkningsutvecklingen. Efter finanskrisen sjönk BNP per capita under 2008 och 2009 för att sedan öka igen under 2010-2011. Därefter har den återigen rört sig nedåt. För hela perioden 2007-2015 har BNP per capita minskat med 0,2 procent.
Samtidigt har den privata skuldsättningen stigit avsevärt. Svenska hushåll är numera bland de mest skuldsatta i hela världen. Utvecklingen är inte helt olik den i Japan där en kraftigt ökande skuldsättning och nolltillväxt har varit verklighet i mer än två decennier.
Den offentliga skuldsättningen har också stigit, om än från låga nivåer, och Sverige har under flera år redovisat stora budgetunderskott. Kraftigt ökade kostnader på framförallt migrationsområdet men också för sjukskrivningar och låneräntor, pekar på att det är en problematik som inte kommer att upphöra i första taget.”
-Pettersson läser om dessa självklarheter som den förra moderata talskrivaren tar upp, inget är nytt, så frågan är varför Moderaterna inte gjorde något åt problemen under sina åtta år vid makten…sanningen är att moderaten har plankat sitt inlägg, kanske hos Tino Sanandaji eller någon annanstans.
