MJÖLBY. Anna Davidssons liv riskerar att slås i spillror. Anledningen är att kommunen vill ta hennes elrullstol ifrån henne. Anna Davidsson vädjar till beslutsfattarna om att få behålla den elrullstol som hon behöver för att klara av de allra enklaste sysslorna i hemmet.
Image may be NSFW.
Clik here to view.
Anna Davidsson, 41 år, bor på landet mellan Motala och Mjölby och MVT har i tidigare artiklar berättar om henne och hennes kamp mot sjukdomen EDS (Ehlers-Danlos syndrom).
Nu gäller det någonting som kan kopplas ihop med sjukdomen, nämligen de två rullstolar hon har i hemmet.
Den ena av dem, en eldriven som sköts med hjälp av en joystick, är Annas viktigaste redskap i vardagen som hon till vissa delar också klarar av med hjälp av personlig assistans.
– Den är höj- och sänkbar och man kan även vika ned ryggstödet så att jag kan luta mig tillbaka och vila när jag blir trött, berättar hon.
Nu har Mjölby kommun meddelat att Anna Davidsson måste lämna ifrån sig stolen och att detta måste ske senast den 30 april.
– Om jag inte gör det kommer man att skicka en faktura till mig som motsvarar inköpspriset minus maskinens värdeminskning. Jag skulle tro att det handlar om minst 50 000 kronor och de pengarna har jag inte, säger Anna och suckar förtvivlat.
Hon har varit i kontakt med ansvariga på kommunen som hänvisar till att man följer det regelverk som landstinget i Östergötland beslutat om.
Problemet är att Anna Davidsson har ytterligare en elrullstol som är en enklare variant utan de funktioner som är livsnödvändiga för henne.
– Man har förklarat för mig att det rör sig om en så kallad dubbelförskrivning, att jag har två likvärdiga rullstolar, och att jag endast är i behov av en av dem. Tänk så fel det kan bli. Jag behöver båda eftersom de hjälper mig på olika sätt, jag kan inte vara utan någon av dem
Anna är frustrerad över att ingen tycks lyssna på henne och hon vädjar nu till beslutsfattarna i Mjölby.
– Tar de ifrån mig elrullstolen kommer mitt liv att slås i spillror.
-Petterson ser att Mjölby kommun har ett avtal med Migrationverket om att driva ett boende med 20 platser för ensamkommande flyktingbarn. Flickorna och pojkarna är 16-18 år och kommer från hela världen.
Barnen på Prästgårdsliden bor i lägenheter med två-fyra personer i varje. Här finns också personal- och gemensamhetslokaler.
Boendepedagogerna som arbetar här har beteendevetenskaplig eller pedagogisk utbildning. Bland annat finns här socionomer, socialpedagoger, lärare, behandlingsassistenter och frititidspedagoger. Personal finns tillgänglig dygnet runt alla dagar i veckan.
Vi samarbetar bland annat med utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, landstinget, barnens gode män och andra.
Mycket tid läggs ner på att rusta ungdomarna för en framtid i sitt nya hemland. Vi gör ofta olika aktiviteter tillsammans, dels för att det är trevligt dels för att de ska lära känna olika delar av det svenska samhället.
- Är Anna dum i huvudet, hon borde fatta att hon inte kan få ha sin rullstol kvar. ”Barnen” måste få kosta…i det är fallet c:a 14 miljoner om året.
Image may be NSFW.
Clik here to view.
Image may be NSFW.Clik here to view.
