Nedanstående är ett inlägg på Flashback, ordagrant återgett.
Alltså..från att ha tyckt synd om, hjälpt till, deltagit i manifestationer FÖR flyktingar och framförallt ömmat för alla stackars ensamkommande barn.. Har som förälder föreställt mig hur hemskt det skulle vara om mina små barn var ensamma på flykt bland främmande människor och seder. Så klart jag vill hjälpa andra barn!
Trodde väl aldrig att jag skulle danas till att tycka något annat än att det är vår allas plikt att hjälpa andra. Alla som känner mig vet att jag alltid tagit diskussion MOT dom som vill stoppa invandring och slängt sig med ”välfärdsparasiter” och ”skäggbarn”.
Min absolut första dag på hemmet för ensamkommande barn gjorde ett chockartat intryck på mig, jag blev mig aldrig lik efter den. Hade föreställt mig små ledsna barn som behövde en kärleksfull famn och trygghet. Att de som var tonåringar skulle, trots traumatiska upplevelser, vara lättade över den svenska civiliserade miljön med mat, husrum, kläder och snälla vuxna.
Nu har jag varit där en tid och har förhoppningsvis ett annat jobb snart för jag står inte ut med varken ”barnen” eller min egen ilska över att vi blir blåsta här i Sverige. Det är fan inga barn och dom är heller inte tacksamma eller respektfulla. Kanske att en av 12 är 15-16 år för ingen har pass eller id uppgifter sen tidigare. 3 har ankomstdatum som ”födelsedag”. Och ja dom har skägg!
Självklart blir det bråk när personalen säger till vuxna män att gå till skolan eller att det är sängdags kl 1030. Speciellt när mina kvinnliga kollegor säger till.
Att be dom plocka undan efter sig är lönlöst, det sker inte.
Det värsta är att det krävs inga motprestationer eftersom det är ett frivilligt boende på asylboenden.
Får man iväg dom till skolan utan bråk så är man lättad. Vi har fått lära oss att undvika konflikter och hålla god stämning på hemmet. Dom får gymkort, simkort, dom får vara med på idrottsklubbars träningar( fotboll, handboll, innebandy, volleyboll m.m) dom har fått sprojtans nys cyklar, dom får månadspeng insatt på bankkort, iPads från skolan, mobiler.. och är det slut på nån speciell frukt (trots att det finns 3 andra sorter i flera framställda fruktskålar) skriker dom ”personalen”! ni måste köpa!! Säger man nej står 3-4 av dom i ansiktet på en skriker ännu högre ”varför” ”varför”!!
Regelbundna tandläkarbesök för att renovera nedgånga tänder.
Dom är inte ens solidariska med varandra, dom skiter i att inte alla tagit mat än fast man ber dom.Dom grupperar sig och det är slagsmål titt som tätt med brutna armar och knäckta näsor.
Orten har fått stänga ner 2 fritidsgårdar eftersom det varit uppemot 300 ”flyktingbarn” där varje kväll. (inte bara från vårt boende alltså)
Sexuella trakasserier, slagsmål och stölder har gjort att fritidspersonalen flytt.
Det står sällan ngt i tidningarna när det har varit tumult på asylboendena. Mina äldre och mer erfarna kollegor svarar att; ” Nej jag är inte orolig att vara ensam här på natten..har 12 killar som skulle backa upp mig om det händer något” Eeeh..?? Jag är på helspänn vare sig jag är där på dagen eller natten. Skiträdd! När det händer nåt ska man ringa en arbetsledare eller trycka på larmet som går till vaktbolaget. OM vaktbolaget kommer så ringer dom polis för dom går inte emellan. Självklart ringer JAG 112 när det händer nåt!! Chansar inte.
Knivar och saxar är inlåsta men männen har en pedagogisk ”köksdag”..dom får förskärare såklart!
För på svenskt vis ska alla hjälpa till, men det är helt åt helvete att tro att bara för att man har kökstjänst så funkar kniven bara på tomater och potatis!
Kökstjänsten består för övrigt mest av att skära sallad och grönsaker när det är dags för middag.
Middag inhandlas VARJE dag på den lokala stormarknaden. Dom äter inte rester. Det ska var ny mat varje dag. Vill inte ens veta hur mycket alla deras samtal kostar boendet.
Finns inget ekonomitänk eller säkerhetstänk.
Känner mig så inihelvete blåst av dessa vidriga individer som utnyttjar vår naivitet här i sverige! Är så förbannad på mig själv som tidigare hjälpt och ”förstått” alla stackars flyktingar!
Vill ändå POÄNGTERA att det finns 2 ”barn” på boendet som faktiskt är tacksamma och inte har ställt till med ett endaste jävelskap eller varit otrevliga! Dom försöker lära sig språket och är såklart också dom måltavlor för dom andra rötäggen. Dom försöker att inte synas eller höras när tuffa gänget är på plats, Dom hjälper jag gärna!
Mina egna barn har inga nya cyklar, simkort, gymkort etc och vi äter rester, vem fan gör inte det?!!? Mina barn tjänar ihop mycket av det dom vill ha, får inte allt serverat! Och vi har inte färsk frukt varje dag hemma. Skulle något av mina barn bete sig lika illa som dessa ”flyktingbarn” skulle dom illa kvickt få lära sig veta hut.
Också POÄNGTERA att jag inte jobbat länge(slutar med detta skit i dagarna) eller att mina upplevelser är nån redovisning för hur det fungerar på ALLA asylboenden eller att ALLA flyktingar beter sig så här!
Är också fullt medveten om att det kommer att komma solskenshistorier från mysiga ställen som absolut inte har det så här.
Men mina erfarenheter har fått mig att ändra inställning! Det var det jag ville få fram! Har gått från en vänlig hjälpare till en förbannad motståndare till flyktingar!
Eftersom vår regering inte kan skilja på vilka som VERKLIGEN är i behov av hjälp så kommer jag inte hjälpa någon flykting mer.
Vill inte längre vara med och betala kalaset för parasiter!
![]()
![]()
![]()
![]()
![]()
![]()
![]()
![]()
![]()
![]()
![]()
![]()
![]()
![]()
![]()
